Få stora skogsbränder i Sverige i sommar - trots hög brandrisk

Sommaren 2026 präglades av flera perioder med hög brandrisk i Svealand och Götaland. Trots det blev ingen skogsbrand stor till ytan. Detta tack vare tidig upptäckt och starka insatser från kommunal räddningstjänst.

Att tidigt upptäcka och positionera skogsbränder ger räddningstjänsten bättre förutsättningar att släcka en brand innan den växt sig stor. För att tidigt upptäcka bränder i skog och mark används i Sverige skogsbrandbevakning med flyg och satellitdetektion. Skogsbrandsbekämpningen kan även förstärkas med nationella resurser såsom helikoptrar och skopande flygplan för att förhindra brandspridning.

Tidig upptäckt genom skogsbrandbevakning med flyg

Myndigheten för civilt försvar ansvarar för att inrikta, finansiera och följa upp den nationella skogsbrandbevakningen med flyg. Länsstyrelserna tecknar avtal med utförare och beslutar om när, var och hur bevakningen ska genomföras i respektive län.

Bevakningen utförs i de flesta fall av lokala flygklubbar som får ersättning per flygtimme. Antalet flygtimmar varierar mellan åren och är nära kopplat till antalet dagar med hög brandrisk.

Under 2026 upptäckte skogsbrandbevakningen 76 bränder i skog och mark. Flygplanen genomförde sammanlagt drygt 4 300 flygtimmar. Flest bränder upptäcktes i Västra Götalands län, som också stod för det största antalet flygtimmar. I statistiken ingår även insatser vid 15 bränder där flygen dirigerades av SOS Alarm för att lokalisera eller ge överblick över bränder som upptäckts på annat sätt. Det kunde exempelvis handla om att identifiera orsaken till larm om röklukt eller att hjälpa räddningstjänsten att hitta fram till bränder i svårframkomlig terräng.

Siffrorna är preliminära och kan komma att justeras efter länsstyrelsernas slutliga granskning av rapporterna.

Tidig upptäckt med hjälp av satellitdetektion

Sedan 2022 används även satellitdetektion för att upptäcka bränder i skog och mark. När en brand identifieras skickas larm automatiskt via SOS Alarm till berörd räddningstjänst. Tekniken bidrar till att fler bränder kan upptäckas tidigt, särskilt i glesbefolkade områden. Under 2026 upptäckte satelliterna 90 okontrollerade bränder, varav 45 var vegetationsbränder. För 36 procent av vegetationsbränderna var satellitlarmet det första larm som inkom till SOS Alarm.

Flygande resurser stärkte beredskapen i Sverige och i Europa

Under skogsbrandssäsongen har Myndigheten för civilt försvar stöttat räddningstjänsten med helikoptrar och skopande flygplan. Resurserna har använts för att snabbt begränsa bränder och skapa bättre förutsättningar för insatser på marken. Beredskapen har löpande anpassats efter brandrisk, pågående händelser och behov.

– De flygande resurserna har varit en viktig del av den nationella beredskapen och bidragit till att inga större skogsbränder uppstod under året. Sverige har också bidragit till den europeiska beredskapen genom EU:s civilskyddsmekanism.Under2026 genomfördes tre internationella insatser med svenska skopande flygplan, säger Nils Vaernholt, sektionschef på Myndigheten för civilt försvar.

Svenska skopande flygplan i Frankrike och Belgien

Under sommaren skickade Myndigheten för civilt försvar svenska skopande flygplan till Frankrike vid två tillfällen och till Belgien vid ett tillfälle. Insatserna genomfördes på begäran av respektive land via EU:s civilskyddsmekanism. I början av juli skickades två flygplan till södra Frankrike, där flera stora bränder bröt utefter en period med rekordvärme. I slutet av juli begärde Frankrike på nytt stöd, när en omfattande brand spred sig i Gironde utanför Bordeaux. De svenska flygplanen lämnade Sverige den 25 juli och deltog i släckningsarbetet i ungefär två veckor.

I mitten av augusti begärde Belgien stöd för att bekämpa en skogsbrand i naturreservatet High Fens, nära gränsen till Tyskland. Inom några timmar efter förfrågan hade ett team och två skopande flygplan skickats i väg. Branden blev den största som registrerats i Belgien.

– De skopande flygplanen är stationerade i Södermanland. Två av dem ingår i rescEU, som är EU:s gemensamma beredskap för större kriser och katastrofer. EU finansierar merparten av kostnaderna, medan Sverige är värdland och ansvarar för att flygplanen står i beredskap. Under de internationella insatserna har den nationella beredskapen upprätthållits med övriga flygplan och helikoptrar, säger Nils Vaernholt.

Insatserna har stärkt det europeiska samarbetet och gett värdefulla erfarenheter för den fortsatta utvecklingen av den svenska beredskapen.