Nät testades som skydd mot drönare

Myndigheten för civilt försvar och Research Institute of Sweden (RISE) samlade aktörer från det civila försvaret för att testa nät som skydd mot drönare. Syftet var att tillsammans bygga kunskap om hur samhällsviktig verksamhet passivt och fysiskt kan skyddas mot luftburna hot.

Myndigheten för civilt försvar och RISE genomförde praktiska tester, demonstrationer och workshop om användning av nät som passivt skydd mot drönare. Aktiviteten samlade aktörer från kommuner, regioner, myndigheter, statliga bolag, räddningstjänster, forskning och näringsliv i Västervik 12-13 november.

Bygger kunskap där den saknas

Roger Forsberg är handläggare på sektionen för ledningsplatser på Myndigheten för civilt försvar.
– Vi bygger kunskap där den saknas. Testerna har skapat kunskap om hur civila aktörer kan skydda samhällsviktig verksamhet i situationer där aktiva motåtgärder, som stör sändning eller nedkämpning av drönare, inte är möjliga eller ligger utanför mandatet. Där blir passivt och fysiskt skydd som nät särskilt intressant, säger Roger Forsberg.

Central del i utvecklingen

Daniel Kullgard, innovationsstrateg på Myndigheten för civilt försvar, betonar att lärdomar från Ukraina visar hur viktigt det är att skapa forum och mötesplatser för att tillsammans utveckla kunskap och förmåga.
– Innovation är en central del i utvecklingen av ett starkare civilt försvar. Det handlar om att förnya arbetssätt, använda ny teknik och skapa nya samarbeten. Vi behöver gå från behov till lösning snabbare. Genom att testa idéer i liten skala kan vi lära oss vad som fungerar och utveckla lösningar som gör verklig nytta, säger Daniel Kullgard.

Ny säkerhetsrealitet

Johan Larsson är samordnare för drönare och obemannade system på Myndigheten för civilt försvar.
– Drönarhotet är en ny säkerhetsrealitet och en växande säkerhetsutmaning för Sverige. Myndigheten för civilt försvar har intensifierat arbetet kring drönare och frågorna är högt prioriterade. Förmågan att upptäcka, identifiera, följa och vid behov bekämpa eller skydda mot obemannade luftfarkoster måste utvecklas som en gemensam nationell förmåga. Det kräver samverkan mellan aktörer för att lösa gemensamma utmaningar, säger Johan Larsson.

Från ord till handling tillsammans

Melinda From är transformationsledare på RISE.
– På RISE arbetar vi med att omsätta forskning i praktik, och vi ser hur viktigt det är att öka takten i lärandet inom totalförsvaret. Verklig förmåga bygger man bäst genom att göra. Därför är vi glada att Myndigheten för civilt försvar tar förmågebyggandet på så stort allvar. I testerna får vi utforska hur förmågan byggs i konkreta situationer: Hur lär vi människor att sätta upp näten? Vilket lärande behöver vi skapa? Allra mest gläds jag åt att fler aktörer, myndigheter och statliga bolag nu vill gå från ord till handling och lära tillsammans för Sveriges säkerhet, säger Melinda From.

Används i Ukraina

Bakgrunden till testerna är att det säkerhetspolitiska läget har medfört ett ökat fokus på skydd av civil infrastruktur mot fjärrangrepp. Erfarenheter från Ukraina visar att drönare används i stor omfattning mot både militära och civila mål. De civila aktörerna har begränsade möjligheter att använda aktiva motmedel mot drönare, vilket gör passiva skyddsåtgärder särskilt intressanta.

Praktiska tester efterfrågades

Under våren 2026 genomförde Myndigheten för civilt försvar och RISE en workshop om civilt drönarskydd. Tydliga medskick var att aktörerna efterfrågade praktiska tester av nätlösningar, kunskap om installation och användning samt underlag för framtida beslut. Aktiviteten i Västervik var ett direkt svar på denna efterfrågan. Resultaten från tester och workshop sammanställs till en rapport som bland annat presenteras på Innovationsarenan för civilt försvar i Stockholm den 7 december. Testerna är en del av initiativet Förmåga för civilt drönarskydd och fler aktiviteter planeras.